Trinny och Susannah

Igår gick jag runt i Trellborg medan Anders var på gymmet. Att gå runt i Trelleborg om man inräknar kolla i alla skyltfönster, gå in i de flesta klädbutikerna och köpa en liten påse lakritsgodis tar max en timma, så det är alldeles utmärkt att göra medan Anders bygger muskler. På gågatan i Trelleborg såg jag att de höll på att spela in ett TV-program. Jag tänkte att det förmodligen var den lokala morgontidningen Trelleborgs Allehanda som hade ett webb-TV inslag eftersom det var hälsodag så jag var glad att de inte fångade in mig. Men nu efteråt har jag läst att det var Trinny och Susannah! Stilpoliserna. Nu vet jag inte om jag är nöjd eller missnöjd med att inte ha blivit infångad. Jag var rätt fin igår med klänning och matchande kofta samt uppsatt hår men det hade varit kul att få åka till Stockholm och bli stylad.

Börringe Kloster

Flera gånger i veckan kör jag förbi Börringe Kloster på vägen till Malmö eller skolan. Jag vet faktiskt inte om det finns några nunnor och munkar på klostret, men jag tror inte det. Däremot har de ett gigantiskt jordbruk och äger massa mark i området. Något som inte är ovanligt här på Söderslätt, jättejordbruk menar jag då, och så en herrgårdsliknande byggnad i mitten där någon adlig person bor. Det är i alla fall fint i omgivningarna. I påskas upptäckte Anders och jag att de hade öppnat en gårdsbutik. De säljer grönsaker, frukt, kött och ost, det mesta närproducerat. Jag längtar till deras eget nötkött kommer i juli.

Dessutom har de öppnat ett café. Ytterligare ett ställe jag måste ta med min mamma till. Jag åt en väldigt god jordärtskockssoppa med sötpotatis. Mmmmmm, jag tänker fortfarande på den soppan och har blivit helt soppgalen. Nu har jag gjort en stor laddning med ost- och broccolisoppa och frusit in som jag kan ha till lunch.

Anette och Anya i trädgården på Börringe Kloster. De bjöd mig på äpplekaka för att jag hade fyllt år. Portionsbiten var lika stor som min fot dock så jag kunde inte äta hela.

Det är så fint i Anderslöv nu! Jag säger bara körsbärsdalen så förstår ni ungefär hur det ser ut.... Men jag längtar ändå efter mina kompisar i Göteborg, särskilt när jag ser att de har varit ute och lagtävlat. Känner mig lite lappsjuk. Jag kan se fram emot två veckors hockey-VM på TV här hemma har jag förstått.

Finaste ägodelen

Varje kväll vid halv nio hämtar Nicolas sitt tuggben. Han älskar sina tuggben riktigt mycket och tror att vi är lika sugna på dem. När han jobbat med benet en stund så ska han alltid gömma det. Då springer han runt med benet i munnen och piper för att han inte hittar ett tillräckligt säkert gömställe. När han sen gömmer det så gräver han med tassarna som om det vore jord och sen skottar han över "jorden" med sin nos och plattar till. Vi tröttnar aldrig på att titta på det.

På bilden är ett av hans favoritgömställen. I ett av facken i bokhyllan. Som ni ser har han skottat över fjärrkontrollen till X-box. :-)

Förra helgen var Anders och jag i Göteborg. Vi hade så roligt! Det bästa jag vet är att göra saker med Anders, vi bråkar aldrig utan det är bara kul jämt, och han är så snäll och förstår allt utan att jag behöver säga det ens en gång. Världens bästa!

Här är vi och tittar på min systers och hennes familjs hus. De ska bygga på en våning till. Det är deras gamla tak som ligger på åkern här på bilden. Vi var också och fikade på Bärnarps konditori i Billdal. Mina gamla hoods. Jag har tillbringat flera år på Billdals Ridklubb i min ungdom och då var Bärnarps stället man gick till, eller red som de lyckliga som hade egna ponnier gjorde, för att köpa godis eller bullar. Det såg precis ut som förr i alla fall. Ställen som inte har ändrat sig kommer jag till senare igen.

Linda och jag möttes på Göteborgs Fältrittklubb och där tittade vi på Vickan när hon red. Hon rider i gruppen dressyrentusiasterna på lördagarna. Vickan hade den gulligaste hästen "Lilla Grå", och den hade hon önskat sig. Ränderna går aldrig ur en hästtjej, även om man är vuxen kan man önska en häst och bli jätteglad när man får den som ni ser att Vickan är. Det var lite synd att det var svårt att höra vad ridläraren sade från läktaren, men vi kunde ju se i alla fall och så fick Linda samtidigt uppdaterat mig på senaste nytt från kaninvärlden.

På fredag kväll var Anders och jag och åt på Gyllene Prag. Jag har inte varit där på många år men det har ju inte ändrats alls! De hade t o m kvar askkopparna som ni ser på bilden. Så skönt med ett ställe som inte  har gjort om  till den nordiskt svala inredningen a la Scandic-hotell. Gyllene Prag är inte ett ställe för kniven mot strupen för det var knökfullt, kö i baren och det gick inte att gå mellan borden. Jag får för mig att det är en familj som har det för de ser ut att höra till samma genbank. Jag åt såklart panerad ost och tänkte på Kalle hemma i Anderslöv, för han har ost på allt och hade nog älskat den rätten. Det är ju Gyllene Prags paradrätt! Det fanns andra som beställde in en konstig maträtt som såg ut som en stor pyramid gjord av rågbröd fylld med något... den vågar inte jag mig på.

På vägen ut till Billdal skulle Anders äta Kyckling Röd Curry från Thai Samila. Han kunde dock inte sköta sig utan klabbade som en tokig så vi fick stanna vid Marconimotet och så fick han äta från motorhuven. Tur att han är en snabbslukande ätare.

Trummis i Hammerfall spelar kontrabas

Häromdagen var tv-programmet Sverige här och intervjuade Anders om hans pappa: http://svt.se/sverige#video2291675=2762418

Min uppsats

Jag fick feedback på min uppsats som jag skrev till min senaste 15 p kurs. Betyg B, så jag är jättenöjd (A är bäst och F är sämst). Jag var inte så nöjd med uppsatsen själv, så jag hade kunnat fila på den och fått ett A om jag hade jobbat lite till tror jag.

Nu går jag metodkurs igen, diskursanalys. Jag har 2 000 sidor att läsa så denna helgen blir det mycket sånt. Sen har Anders lovat att vi ska gå ut och äta och göra någon utflykt.

För tre veckor sen var vi i "skogen" med Nicolas. Det finns knappt någon skog här på Söderslätt, allt är uppodlat. Jag längtade till mina gamla ridskogar Delsjöområdet och Änggårdsbergen, så vi åkte till Gabelljung som är en liten skog några km från Anderslöv. Den ser helt annorlunda ut en den bergiga skog som finns i Göteborg, det här är en ljus och luftig bokskog. Väldigt vackert men ingen John Bauer-känsla om ni förstår. Vi hade med Nicolas också. Han hoppade i lövhavet som om det vore IKEAs bollhav. Gamle fine vän, han blir 13 år nu.

Viktig språkkurs

Anders bror har gjort dessa viktiga kort som de alltid har med sig på resan. Om inte chauffören kör ordentligt så finns lämpliga fraser färdigöversatta med flaggsymbol och allt. Anders hotar ofta med att spy om de kör för fort, vilket många tyvärr gör. Särskilt unga killar som ska hämta rockband på flygplatser. De vet väl inte att de har en nojjig person i baksätet som inte gillar fortkörning, utan tror att de kör omkring på ett gäng rockers som inte bryr sig.
Igår började min nya kurs i skolan. Usch, det är föreläsning nästan varje dag nu i 1,5 vecka, och sen tar de evinnerliga grupparbetet vid. Dessutom är det ännu en metodkurs med massa utsländska studenter. Jag är ganska trött på skolan nu, kanske borde söka jobb istället.