Lotta, Lotta och Helen. De gjorde processen kort med tortillachipsen de här tjejerna.
Martina, Sussi och Karin. Tre duktiga dressyrryttare som man inte ser i civilkläder så ofta. :)I mitt göteborgsstall Helenedal hade vi alltid så trevligt tillsammans. Vi träffades och drack vin och ibland gick vi ut. Jag försöker införa samma anda här i Skåne. Det är väl för att jag saknar Helenedalsstämningen, för det gör jag verkligen.
Jag hade bjudit hem alla i stallet så vi var runt 20 personer hemma igår. Jättekul! Det var ett väldigt kackel som vanligt när stallfolk träffas. :)
1 kommentar:
Nått jag märkt är att det är mycket mer fjong på stalltjejer!
De pallar trycket (när man pratar om saker som är lite över gränsen...eller under bältet). De är inte heller rädda för fysiskt arbete samt kan bita ihop generellt på ett annat sätt än "vanliga" tjejer.
Anders
Skicka en kommentar