Operationen

Nu har jag gjort själva operationen. Anders körde mig till sjukhuset på morgonen, vi var tvungna att vara där kvart över sex på morgonen trots att jag troligen inte skulle opereras förrän på eftermiddagen. Jag fick byta om till lång vit rock, nättrosor och sjukhusstrumpor och sedan fick jag ligga i sängen och vänta. Sängen var på vårdavdelningen, alltså där jag skulle sova efter operationen också. Jag var superhungrig och det blev snabbt ganska tråkigt. Varenda gång det kom en sjuksyster så frågade jag när jag skulle få opereras men det visste de aldrig. I samma rum bakom ett skynke låg en kvinna som hade opererats dagen innan. Hon ojjade sig väldigt mycket och verkade ha mycket ont. De var inne hos henne hela tiden och pratade om hennes blodvärde. De sade till henne att de ville ge henne blod, men hon vägrade så hon fick massor av tabletter istället. Senare försökte de få henne att sätta sig upp men hon vägrade det med. Det var rätt jobbigt att höra henne stöna och jag undrade så klart om jag skulle må lika dåligt nästa dag. Ojjande kvinnan fick frukost vid tio, som hon inte ville ha, men jag tyckte det doftade fantastiskt. Nyrostade mackor med marmelad och lingondricka fick hon. Mmmmmm. Jag är jämt superhungrig på morgonen. Ojjande kvinnan åt litegrann och sjuksystrarna applåderade. Men en kvart senare spydde hon upp allting igen. "Bluäääääck bluääääck blörk" lät det från andra sidan skynket. Samtidigt kom en syster och gav mig förberedande tabletter, pre-op kallade de det, så jag antog att det skulle bli min tur snart.

På de här timmarna hann jag läsa igenom hela skvallertidningshögen som låg på vårt rum. Kanske 30 skvallertidningar.

Efter en halvtimme kom de och hämtade mig, jag hann precis messa Anders att det var min tur, sen körde de iväg mig. Det kändes konstigt att bli ivägkörd liggandes i sin säng när det ännu inte var något fel på mig. Jag fick hoppa över till en annan säng och sen in i operationsrummet. Där fanns det massor av maskiner och kanske sex-sju sjuksköterskor samt finlandssvenske narkosläkaren. De satte på mig klisterlappar, en pulsmätare på fingret, tog blodtrycket igen samt stack i fingret. Sen fick jag en venflon i handen, det var det jag var mest nervös för nästan. Jag frågade om de inte kunde sätta katetern när jag sov och det lovade de att göra. Skönt. Jag skulle få en venflo till i handen, men den lovade de också att sätta när jag sov. Det är svårt att sticka mig för jag har så tunna ådror tydligen så det blir alltid krångel.

Det var en stor sjuksköterska med blonderat hår som var boss förstod jag. Hon sade till de andra vad de skulle göra. Hon skojade mycket och sade att jag hade väldigt låg vilopuls, alltså var jag inte det minsta nervös och jag fick beröm. Hon sprutade in massa saker i handen, ibland kändes det obehagligt och ibland ingenting. Samtidigt fick jag en syrgasmask som en sjuksköterska som var ny på jobbet höll fast över ansiktet. Den blåste hela tiden bredvid så jag fick massa luft i vänster öga. Sen kände jag hur något spred sig på underarmen längst med ådrorna upp i kroppen.

Sen vaknade jag. Jag kommer inte ihåg så mycket av uppvaket. Jag minns att jag klagade på att jag hade ont, och då fick jag medel i venflon igen. Morfin antar jag. Jag kommer också ihåg att jag läste en lapp på väggen "Apparaten har instruktioner på Arabiska, Bulgariska, Spanska, Tyska och Portugisiska". Jag tänkte att det var konstiga språk, varför har de valt just dem? Sen när jag vaknade några timmar senare stod det helt andra saker, ingenting om några språk. Skumt.

Jag frågade sjuksystrarna om det fanns några bilder och de hade foton som var istoppade i plastfickan vid fotänden. Jag fick titta. Herregud, de två första bilderna visade min livmoder, som såg ut som en jätteknölig Barbapappa. Helt förstorad och missbildad. Den tredje bilden visade myomen som de hade plockat bort, de såg ut som hemgjorda köttbullar. Tolv stycken hade de tagit bort. Inte konstigt att jag har haft ont i magen, jättemycket mensproblem och jämt varit kissenödig. Bilden finns längre ner i inlägget, men titta inte om ni är känsliga.

Nu känner jag mig så trött och snurrig. Orkar inte skriva mer nu, måste gå och lägga mig under min nya filt som jag fått från Vickan och vila lite.