Förra helgen var Anders och jag i Göteborg. Vi hade så roligt! Det bästa jag vet är att göra saker med Anders, vi bråkar aldrig utan det är bara kul jämt, och han är så snäll och förstår allt utan att jag behöver säga det ens en gång. Världens bästa!

Här är vi och tittar på min systers och hennes familjs hus. De ska bygga på en våning till. Det är deras gamla tak som ligger på åkern här på bilden. Vi var också och fikade på Bärnarps konditori i Billdal. Mina gamla hoods. Jag har tillbringat flera år på Billdals Ridklubb i min ungdom och då var Bärnarps stället man gick till, eller red som de lyckliga som hade egna ponnier gjorde, för att köpa godis eller bullar. Det såg precis ut som förr i alla fall. Ställen som inte har ändrat sig kommer jag till senare igen.

Linda och jag möttes på Göteborgs Fältrittklubb och där tittade vi på Vickan när hon red. Hon rider i gruppen dressyrentusiasterna på lördagarna. Vickan hade den gulligaste hästen "Lilla Grå", och den hade hon önskat sig. Ränderna går aldrig ur en hästtjej, även om man är vuxen kan man önska en häst och bli jätteglad när man får den som ni ser att Vickan är. Det var lite synd att det var svårt att höra vad ridläraren sade från läktaren, men vi kunde ju se i alla fall och så fick Linda samtidigt uppdaterat mig på senaste nytt från kaninvärlden.

På fredag kväll var Anders och jag och åt på Gyllene Prag. Jag har inte varit där på många år men det har ju inte ändrats alls! De hade t o m kvar askkopparna som ni ser på bilden. Så skönt med ett ställe som inte  har gjort om  till den nordiskt svala inredningen a la Scandic-hotell. Gyllene Prag är inte ett ställe för kniven mot strupen för det var knökfullt, kö i baren och det gick inte att gå mellan borden. Jag får för mig att det är en familj som har det för de ser ut att höra till samma genbank. Jag åt såklart panerad ost och tänkte på Kalle hemma i Anderslöv, för han har ost på allt och hade nog älskat den rätten. Det är ju Gyllene Prags paradrätt! Det fanns andra som beställde in en konstig maträtt som såg ut som en stor pyramid gjord av rågbröd fylld med något... den vågar inte jag mig på.

På vägen ut till Billdal skulle Anders äta Kyckling Röd Curry från Thai Samila. Han kunde dock inte sköta sig utan klabbade som en tokig så vi fick stanna vid Marconimotet och så fick han äta från motorhuven. Tur att han är en snabbslukande ätare.