Trinny och Susannah

Igår gick jag runt i Trellborg medan Anders var på gymmet. Att gå runt i Trelleborg om man inräknar kolla i alla skyltfönster, gå in i de flesta klädbutikerna och köpa en liten påse lakritsgodis tar max en timma, så det är alldeles utmärkt att göra medan Anders bygger muskler. På gågatan i Trelleborg såg jag att de höll på att spela in ett TV-program. Jag tänkte att det förmodligen var den lokala morgontidningen Trelleborgs Allehanda som hade ett webb-TV inslag eftersom det var hälsodag så jag var glad att de inte fångade in mig. Men nu efteråt har jag läst att det var Trinny och Susannah! Stilpoliserna. Nu vet jag inte om jag är nöjd eller missnöjd med att inte ha blivit infångad. Jag var rätt fin igår med klänning och matchande kofta samt uppsatt hår men det hade varit kul att få åka till Stockholm och bli stylad.

Börringe Kloster

Flera gånger i veckan kör jag förbi Börringe Kloster på vägen till Malmö eller skolan. Jag vet faktiskt inte om det finns några nunnor och munkar på klostret, men jag tror inte det. Däremot har de ett gigantiskt jordbruk och äger massa mark i området. Något som inte är ovanligt här på Söderslätt, jättejordbruk menar jag då, och så en herrgårdsliknande byggnad i mitten där någon adlig person bor. Det är i alla fall fint i omgivningarna. I påskas upptäckte Anders och jag att de hade öppnat en gårdsbutik. De säljer grönsaker, frukt, kött och ost, det mesta närproducerat. Jag längtar till deras eget nötkött kommer i juli.

Dessutom har de öppnat ett café. Ytterligare ett ställe jag måste ta med min mamma till. Jag åt en väldigt god jordärtskockssoppa med sötpotatis. Mmmmmm, jag tänker fortfarande på den soppan och har blivit helt soppgalen. Nu har jag gjort en stor laddning med ost- och broccolisoppa och frusit in som jag kan ha till lunch.

Anette och Anya i trädgården på Börringe Kloster. De bjöd mig på äpplekaka för att jag hade fyllt år. Portionsbiten var lika stor som min fot dock så jag kunde inte äta hela.

Det är så fint i Anderslöv nu! Jag säger bara körsbärsdalen så förstår ni ungefär hur det ser ut.... Men jag längtar ändå efter mina kompisar i Göteborg, särskilt när jag ser att de har varit ute och lagtävlat. Känner mig lite lappsjuk. Jag kan se fram emot två veckors hockey-VM på TV här hemma har jag förstått.

Finaste ägodelen

Varje kväll vid halv nio hämtar Nicolas sitt tuggben. Han älskar sina tuggben riktigt mycket och tror att vi är lika sugna på dem. När han jobbat med benet en stund så ska han alltid gömma det. Då springer han runt med benet i munnen och piper för att han inte hittar ett tillräckligt säkert gömställe. När han sen gömmer det så gräver han med tassarna som om det vore jord och sen skottar han över "jorden" med sin nos och plattar till. Vi tröttnar aldrig på att titta på det.

På bilden är ett av hans favoritgömställen. I ett av facken i bokhyllan. Som ni ser har han skottat över fjärrkontrollen till X-box. :-)

Förra helgen var Anders och jag i Göteborg. Vi hade så roligt! Det bästa jag vet är att göra saker med Anders, vi bråkar aldrig utan det är bara kul jämt, och han är så snäll och förstår allt utan att jag behöver säga det ens en gång. Världens bästa!

Här är vi och tittar på min systers och hennes familjs hus. De ska bygga på en våning till. Det är deras gamla tak som ligger på åkern här på bilden. Vi var också och fikade på Bärnarps konditori i Billdal. Mina gamla hoods. Jag har tillbringat flera år på Billdals Ridklubb i min ungdom och då var Bärnarps stället man gick till, eller red som de lyckliga som hade egna ponnier gjorde, för att köpa godis eller bullar. Det såg precis ut som förr i alla fall. Ställen som inte har ändrat sig kommer jag till senare igen.

Linda och jag möttes på Göteborgs Fältrittklubb och där tittade vi på Vickan när hon red. Hon rider i gruppen dressyrentusiasterna på lördagarna. Vickan hade den gulligaste hästen "Lilla Grå", och den hade hon önskat sig. Ränderna går aldrig ur en hästtjej, även om man är vuxen kan man önska en häst och bli jätteglad när man får den som ni ser att Vickan är. Det var lite synd att det var svårt att höra vad ridläraren sade från läktaren, men vi kunde ju se i alla fall och så fick Linda samtidigt uppdaterat mig på senaste nytt från kaninvärlden.

På fredag kväll var Anders och jag och åt på Gyllene Prag. Jag har inte varit där på många år men det har ju inte ändrats alls! De hade t o m kvar askkopparna som ni ser på bilden. Så skönt med ett ställe som inte  har gjort om  till den nordiskt svala inredningen a la Scandic-hotell. Gyllene Prag är inte ett ställe för kniven mot strupen för det var knökfullt, kö i baren och det gick inte att gå mellan borden. Jag får för mig att det är en familj som har det för de ser ut att höra till samma genbank. Jag åt såklart panerad ost och tänkte på Kalle hemma i Anderslöv, för han har ost på allt och hade nog älskat den rätten. Det är ju Gyllene Prags paradrätt! Det fanns andra som beställde in en konstig maträtt som såg ut som en stor pyramid gjord av rågbröd fylld med något... den vågar inte jag mig på.

På vägen ut till Billdal skulle Anders äta Kyckling Röd Curry från Thai Samila. Han kunde dock inte sköta sig utan klabbade som en tokig så vi fick stanna vid Marconimotet och så fick han äta från motorhuven. Tur att han är en snabbslukande ätare.

Trummis i Hammerfall spelar kontrabas

Häromdagen var tv-programmet Sverige här och intervjuade Anders om hans pappa: http://svt.se/sverige#video2291675=2762418

Min uppsats

Jag fick feedback på min uppsats som jag skrev till min senaste 15 p kurs. Betyg B, så jag är jättenöjd (A är bäst och F är sämst). Jag var inte så nöjd med uppsatsen själv, så jag hade kunnat fila på den och fått ett A om jag hade jobbat lite till tror jag.

Nu går jag metodkurs igen, diskursanalys. Jag har 2 000 sidor att läsa så denna helgen blir det mycket sånt. Sen har Anders lovat att vi ska gå ut och äta och göra någon utflykt.

För tre veckor sen var vi i "skogen" med Nicolas. Det finns knappt någon skog här på Söderslätt, allt är uppodlat. Jag längtade till mina gamla ridskogar Delsjöområdet och Änggårdsbergen, så vi åkte till Gabelljung som är en liten skog några km från Anderslöv. Den ser helt annorlunda ut en den bergiga skog som finns i Göteborg, det här är en ljus och luftig bokskog. Väldigt vackert men ingen John Bauer-känsla om ni förstår. Vi hade med Nicolas också. Han hoppade i lövhavet som om det vore IKEAs bollhav. Gamle fine vän, han blir 13 år nu.

Viktig språkkurs

Anders bror har gjort dessa viktiga kort som de alltid har med sig på resan. Om inte chauffören kör ordentligt så finns lämpliga fraser färdigöversatta med flaggsymbol och allt. Anders hotar ofta med att spy om de kör för fort, vilket många tyvärr gör. Särskilt unga killar som ska hämta rockband på flygplatser. De vet väl inte att de har en nojjig person i baksätet som inte gillar fortkörning, utan tror att de kör omkring på ett gäng rockers som inte bryr sig.
Igår började min nya kurs i skolan. Usch, det är föreläsning nästan varje dag nu i 1,5 vecka, och sen tar de evinnerliga grupparbetet vid. Dessutom är det ännu en metodkurs med massa utsländska studenter. Jag är ganska trött på skolan nu, kanske borde söka jobb istället.

Fyra av fem!

Både Kalle och Niklas gav dagens citronpasta med lax och gröna ärtor fyra av fem i betyg! Jag borde snart få betalt av Tasteline för att jag gör så mycket reklam för deras matkasse.

Idag var jag i Malmö och åt lunch med min bror. Vi var på ett japanskt ställe och det var bra. Mysigt att promenera inne i stan, även om det nu var i den ganska fula gangsterstaden Malmö,  i vårsolen.

Och nu har jag suttit i flera timmar och försökt bringa reda i en uppsats som ska lämnas in på fredag. 20 sidor på akademisk engelska om Media and participation, inte så lätt att få ordning på faktiskt...

Succé för matkassen

Jag väntade och väntade igår på matkassen. Först var jag helt säker på att den skulle komma när jag jobbade så jag hade hetsat upp Niklas att han måste passa dörren och ta emot leveransen. Men den kom inte förrän kvart i tio. Leverantören såg något förvånad ut när jag kastade upp dörren innan han ens hunnit knacka på. Alla varor såg fräscha ut och jag läste receptkorten säkert fyra gånger igår. Idag var jag så ivrig att prova första maträtten att Anders och jag åt middag kl 17. Fläskytterfilé fylld med chèvre, honung och rosmarin och till det tomatsallad och potatis med ruccoladressing. Detta var nog egentligen tänkt mer som något för helgen men eftersom Anders åker och spelar imorgon så gjorde jag den idag istället. Det var verkligen gott i alla fall, 4,5 i betyg! Jag var lite orolig att Kalle och Niklas inte skulle gilla det utan undra vad det var för grönt grejs på potatisen men de hade ätit massor enligt Anders. Imorgon blir det lax med citronsås, tagliatelle (hurra säger tre av fyra som rasar mot fullkornspastan Anders alltid köper) och ärtor.
Nu är jag trött efter jobbet men mest beror det nog på att Anders och jag tittade på Paranormal Activity igår, en Blair Witch Project-aktig film som utspelar sig i ett hus istället. Jag sov så oroligt i natt, vaknade flera gånger och fick för mig att täcket rörde sig. Jag tror inte på spöken, men jag vet att jag kommer bli skiträdd rent ut sagt när jag är ensam i bortre änden av flera hundra kvadratmeter stort hus med både läskig källare och vind och kanske hör en duns eller något knarrande ljud nästa gång...

Matkasse

Nu har jag fallit för det så populära systemet med hemlevererad matkasse. Vi fick Laxpudding hemma hos Anette och Paul och det var så gott. De har sedan flera månader haft Tastelines matkasse och det tippade mig över gränsen.
Nu kan jag knappt vänta till måndagkväll när matkassen kommer! Den innehåller allt man behöver för fem middagar och vi kommer att få en kasse var 14:e dag (så vi kan köra med de gamla vanliga spagetti och köttfärssås, korv stroganoff och currykyckling emellanåt). Jag har redan fått första veckans meny och recept och det låter jättegott. Hör här bara: Lax med citronpasta, Köttfärslimpa med potatis, ärtor och gräddsås, Gremolatakyckling med balsamrostade grönsaker, Chili sin carne med couscous, Honung- och chèvrefylld fläskfilé med ruccolapotatis. Chèvre uttalas för den delen Tjävr och inte TjevrE som en del verkar tro...

Limited edition

Jag blir stressad när det är limited edition på godis! För två månader sedan tipsade Tina mig om att jag måste prova Marabou Citronmousse och jag har fortfarande inte sett den någonstans. Jag gissar att den var limited edition och slutade säljas innan jag hann smaka den. Nu är det Marabou Black som gäller istället, Paul köpte en till mig som jag glatt frodade i mig. Riktigt god men jag bävar redan för när det blir säljstopp. Andra saker som jag också äter ofta just nu pga att det är limited edition är Polly Rocks (saltlakrits, citron och mjölkchoklad) och så var det nåt mer som jag inte kommer på nu... Vi två tillfällen har jag försökt rädda kvar Mc Flurry-smaker, både mint och saltlakrits, men de är borta!

Det verkar överhuvudtaget vara sällan som en limited edition blir permanent. De sura och chokladdoppade Ahlgrens bilarna började väl som limited edition och El Maco på Mc Donald's återkommer ju titt som tätt, men det är väl det enda.

En annan lite lite irriterande sak är att jag var lässugen idag och köpte tidningen "Lantliv". Inredning i lantlig stil och lite kläder, mat och sånt.... Den var riktigt dyr, 59.50 och det tog inte ens en timme för mig att läsa ut den. För 60 kr kunde jag köpt en pocketbok istället eller fyra Hänt Extra!

Aladdin Höganäs

Idag är det min pappas födelsedag och när jag ringde till honom frågade han varför jag inte har bloggat på så länge. Ingen har sagt att de har saknat min blogg så jag struntade i det. Men pappa saknar det tydligen så då får jag köra igång igen.



På 80-talet var oljelampan Aladdin från Höganäsfabriken otroligt populär. De formgavs av Anne Nilsson och tillverkas inte längre. Jag minns att alla hade dessa lampor hemma mer eller mindre. För några år sen bad jag mamma att få våra tre som vi hade i hemmet när jag var liten och hon rotade fram dem på vinden. Sen har jag köpt fler på loppisar och nu har det gått lite överstyr för jag har köpt några på Tradera också...

Lampan fanns i flera olika storlekar och en mängd färger. Jag tycker nog att de svarta är finast för ljuslågan speglar sig så fint i lampan. I vardagsrummet har jag 12 stycken svarta i olika storlekar. Det är ett halvtidsjobb att putsa dem och hålla dem fyllda med lampolja, kan det vara därför de gick ur modet?

I köket har jag två vita och en turkos. Jag har läst på om lamporna och de verkar ha funnits i massa olika färger, förutom de jag har så minns jag de julröda som fina. Det fanns också ljusgrå, rosa, bronsfärgade och såsmåningom kom de i "matt" färg också och med målade stjärnor på. Men de var inte alls lika fina, det ska vara de blanka.

Högst på min Aladdin-önskelista står en riktigt stor svart. De är extremt svåra att få tag på men det ska ha tillverkats en modell med 40 cm i diameter. Annars har jag letat efter en vit i större storlek och jag skulle gärna ha fler färger. De ljusgråa kanske, det låter snyggt.

Sunday Club

Paul, founder of the Sunday Club

Just det, Paul har hittat på att vi ska ha Sunday Club här i Anderslöv. Vi träffas på Gästis och äter söndagmiddag ihop. Det är det vanliga gänget som min kompis Linda skulle sagt, hon tycker att det är rena rama Springfield här. I söndags åt jag tuppbröst med potatiskaka och grönsaker i rödvinssky. Det var riktigt gott. Men eftersom Gästis är riktigt skånskt så kan det ibland dyka upp en del läskiga rätter typ griskind och sånt och då får jag nöja mig med vegetariska alternativet antar jag...

Universitetet, Vevvis och Anders borta igen

Nu läser jag en 15 poängs kurs på universitetet. Denna är också på engelska, tur man har övat upp sin engelska här i Anderslöv. Rolig kurs i alla fall, den handlar om det som man kallar social media. Det är hur många sidor som helst att läsa bara, och jättesvårt att få tag på kurslitteratur.
Jag jobbade på ridskolan i måndags och tisdags och det var minusgrader. Svinkallt. När jag kom hem på måndagen kunde jag inte somna för att det gjorde så ont i benen. Samtidigt är Anders på kryssning i Karibien och det är 25-30 grader och han gillar inte ens sol.
Och det är bra med lille Vevvis fast igår var han helt tokig och pigg, för pigg, när jag skulle rida. Det har varit minusgrader här som sagt, det har inte varit det på hela vintern, och hästarna blir alltid pigga när det är kallt. Jag förstår inte hur de fungerar.
Ikväll ska jag göra en fiskrätt. Jag gillar fisk, Göteborgare som man är, men varken Anders, Kalle eller Niklas gillar det så värst mycket (eller Anders gillar det nog men han är orolig att han inte ska bli mätt). Nu har jag hittat ett recept på Arla på tacofisk, det borde gå att lura i dem. Häromdagen skulle jag vara snäll och köpa Dr Oetker pizza till dem, för det är väl favoriten tror jag, men en sort var med spenat och den ligger kvar i frysen. Ska bli intressant att se hur länge den blir kvar egentligen.
Vilket meningslöst inlägg detta blev, det kan man kalla pliktskyldig rapportering.

Päls i rödräv och jazzkonsert i kyrkan

Idag kom mina föräldrar och min bror hit för att gå på jazzkonsert i Anderslövs kyrka. Anders och hans bror skulle spela några låtar från deras pappas skiva Jazz på svenska. Min mamma hade med sig sin gamla päls i rödräv som hon hade hämtat ner från vinden. Jag sade igår att jag kanske ville ha den. Jag hade en idé om att man kunde sy om den lite, korta av den kanske och göra en lös pälskrage i räv eller något. Självklart skulle jag aldrig köpa en päls idag, det känns helt fel att djur ska sätta livet till för att jag ska få en jacka, men denna pälsen är från 60-talet och det kan man försvara etiskt tycker jag. Bättre att använda en päls från 60-talet än att köpa en ny jacka om man betänker polyestertillverkan, barnarbete och transport till Sverige från ostasien. Men jag kunde inte bära den. Jag provade den när jag stod i hallen och det kändes inte alls rätt... den blev så "rävig" på något sätt... det kändes väldigt mycket som döda djur. Vem vill gå omkring i Micke Räv och hans kompisar liksom? Stråna var tjocka och fluffiga och ljusare längst ut, precis som på levande rävar...

Julen varar väl till påska

Nu har jag inte bloggat på länge. Jag har haft jullov kan man väl säga... eh, nej men Anders har varit borta hela hösten och nu har vi varit lediga tillsammans över julen. Vi har knappt varit ifrån varandra alls under denna tiden utan gjort allting ihop. Idag ska jag börja jobba igen och jag måste skriva färdigt en uppsats som jag ska lämna in på fredag så idag har jag faktiskt lite tillbaka-till-vardagen-ångest. Särskilt när man tittar på kurshemsidan och de har ett nedräkningssystem för deadline för inlämning "det är 3 dygn, 13 timmar och 43 minuter till deadline".
Så mitt slappa jullov har tillbringats med Anders. Vi har sett tv-serien Breaking Bad. Började på julafton och i förrgår såg vi sista avsnittet. Riktigt bra. Nu ska vi se säsong 4 av Sons of Anarchy och senare blir det Downtown Abbey tror jag. Jag har ätit risgrynsgröt till frukost varje dag över hela julen, varannan dag varm med kanel och mjölk och varannan dag kall med sylt. Jag ska hålla i till Knut på fredag. I fredags åkte Anders och jag till Karlaby Kro på Österlen och badade och hade/var på? SPA. Det stod på hemsidan att deras pool höll 25 grader men det gjorde den sannerligen inte. Jag höll på att stryka med men tvingade mig i vattnet i alla fall. Sen var det massage, godis, chips och rödvin på rummet och vedugnsbakad pizza. Som var på en helt annan nivå en gatukökspizzorna kan jag säga... Frukosten var fantastisk också, Anders tyckte att det var den bästa han haft och han har bott på över 1000 hotell tror jag så honom får man ta på orden.

 Tummen upp för partytime enligt Tina.

Nicolas samtalar med mig och Vickan.

Dansant engelsman och jag.

På nyår hade vi nyårsfest. Engelsmännen med anhöriga var här förstås och min granne Pia. Dessutom kom Vickan, Tina och Sören ner från Göteborg och det var jättekul! Alla övernattare sov till typ 14 nästa dag medan Anders och jag var uppe vi 9.30. Nicolas fel.