Vårtorna verkar ha försvunnit

Vart har de tagit vägen egentligen?

Vevvis-uppdatering

Igår var det dags att ta bort stygnen. Jag kunde göra det själv sade de på djursjukhuset men jag har aldrig gjort det så jag hade hetsat upp mig rätt mycket innan. Jag var orolig att de skulle ha vuxit fast och så. Vevvis har ett blått och ett grönt bandage och båda har kasat ner. Det är svårt att få dem att sitta. Jag köper Vet-wrap på Apoteket (Kronans Droghandel, Vårdapoteket, Dr Morris och allt vad de heter nuförtiden) de kostar 30 kr per rulle och jag har säkert använt tio stycken.

Här ser man var de har gått in i benet. Stackars Vevvis... Han var så snäll och stod helt blickstill när jag höll på. Han är så lugn och tillgiven nu. Jag vet inte om det är för att han fortfarande har ont eller om han inte har någon annan än mig så vi har ännu mer kontakt än innan.

Fyra titthål på vänster fram och två på höger fram. Hoppas verkligen att han blir bra, i alla fall så han slipper ha ont. Helst skulle jag ju vilja att han blev helt bra så jag kan träna igen men det blir han väl inte.

Här är trådarna. Det kom en bloddroppe på något av stygnen men det var ingen fara. Lite läskigt att dra ut dem men det gick bra. Han ska ha bandage i fyra dagar till.

Nu får han vara ute i en pyttehage som är fem gånger fem meter. Han gillar det inte så mycket, han gräver stora gropar i sanden och ibland hoppar han och stegrar sig i hagen. Vilket givetsvis inte är bra för hans kotor. Sen får jag promenera med honom en kvart om dagen så vi är ute och går på gårdsplan. Helt onaturligt för ett flyktdjur att tvingas hålla sig i schack på det viset.

Göteborg

Hammerfall hade releasefest på Sticky Fingers i torsdags. Här är jag och Tina. Det var väldigt kul, vi stannade till stängning och gick vidare sen. Smolket i bägaren var att en av Zombiesarna (det var en zombieklubb på plats för att mingla runt bland publiken) stank så fruktansvärt äckligt så att det gick nästan inte att vara i lokalen när han var där. Känner man inte sånt själv?

Nästa dag kom Kalle och Niklas upp till Göteborg med tåget. Vi åt på thaistället i Johanneberg så länge. Det är som ett Mc Donald´s fast med thaimat, tyvärr kommer jag inte ihåg just nu vad det heter. Anders beställde nr 19 (två chili) och jag beställde nr 21 (en chili) men de smakade exakt likadant. Anders öste på med nån oljig extrasås som var svinstark. Personalen på stället är vänliga och snabba och pratar något annat språk (thai hoppas man ju) med varandra. Jag gissar att de är en familj. Vi blir lika förvånade varje gång de säger något till oss dock för då är det på en sjungande göteborska. Typ Sten-Åke

Cirkus Cirkör

I lördags kväll var jag på Cirkus Cirkör i Malmö med engelsmännen från Anderslöv och deras familjer. Cirkus Cirkör är de där som hänger i långa tygstycken från taket så det verkade kul på något sätt. Men de första tio minutrarna satt en kille i en soffa och höll en monolog med hög röst och då blev jag orolig och tänkte: "usch tänk jag måste genomlida två timmar sånt här." Jag gillar inte teater, det är ju skämmigt att erkänna det men så är det. Extra illa är det om föreställningen har dessa ingredienser:

1. Skådespelarna har inte några maskeradkostymer, utan istället bekväma kläder som de kan visa sitt kroppsspråk i, typ baggy byxor med hängslen och vitt linne, gärna i kombo med en lustig hatt.

2. Det finns ingen rekvisita på scenen som verkar vettig, utan det står en stol och en blomvas på golvet.

3. Golvet låter ihåligt när skådespelarna klampar fram och tillbaka över scenen.

4. Skådespelarna har överdrivet kroppsspråk och händer och armar slänger hit och dit.

5. och värst av allt är när skådespelarna ska interagera med publiken. Om jag ser att de går ut i publiken vill jag gömma mig eller helst bara dra därifrån.

Däremot kan musikal vara ganska kul, och Cirkus Cirkör gjorde massa akrobatik sen och kastade knivar och så. Jag hade ju inte tråkigt direkt om man säger så. :)

Sjuke Vevvis

I söndags ringde de från stallet och sade att jag nog fick komma dit med en gång för Vevvis låg ner och vägrade äta. Jag blev jätteorolig men när jag kom dit så stod han upp. Idag låg han ner igen, han har ingen temp som tur är. Jag tror att han har väldigt ont i benen och det är därför han ligger ner så mycket. Han får inte gå ut överhuvudtaget men just nu är han väldigt lugn och verkar inte bry sig. Det beror nog också på smärtan. Jag läser på nätet om kronisk synovit hela tiden, men nu har jag läst allt som finns att läsa. Gidde Palema hade det tydligen och det var ju en av Sveriges bästa travhästar så det kan gå bra. Men det ser mörkt ut, jag försöker ställa in mig på att det inte blir några mer tävlingar och träningar, men jag tyckte att det var kul så det känns jobbigt.

Vevvis operation

Jag har väntat hela dagen på att veterinären ska ringa och säga hur Vevvis operation har gått. Till slut ringde han också. Operationen hade gått bra, men han hittade inget som kunde förklara varför han är halt. Lite broskbildningar som han tog bort. Ledytorna var fina och han gjorde också något som heter synovektomi. Prognosen är inte jättebra sade han... just nu känns det inte som att jag bryr mig om det, jag vill bara att han ska kunna fortsätta leva och inte ha ont. Men samtidigt så vet jag att jag vill ju träna och rida dressyr egentligen. Imorgon ska jag åka och hämta honom. Sen är det vila och efter det igångsättning och så är det väl bara att se om han håller. Kan inte Vevvis bara få vara en solskenshistoria och bli bra och aldrig mer halt? Jag vill inte ha någon annan häst, jag vill bara ha honom.

Sverige - Tyskland

Anders skulle cykla hem till en kompis för att se på fotboll. Han har ont i foten så han kan inte gå, utan fick ta fram sin gamla militärcykel (väldigt typiskt att han hade en sån eftersom han så ofta pratar om lumpen) och pumpa hjulen. Sen tänkte han cykla utan cykelhjälm vilket jag tyckte var konstigt eftersom han är så noga med säkerhet, så då satte han på sig sin hockeyhjälm. Tre Kronor-tröjan kompletterade outfiten, och sen gav han sig iväg. Jag fick Puddy-vibbar...

Anders är jätteintresserad av hockey. I början försökte jag uppbåda ett intresse jag med, och vi såg några matcher tillsammans. Men nu orkar jag inte längre. Ishockey-VM när det är 24 plus ute liksom... Dessutom är VM varje år, de bästa svenskarna är inte med och inte nog med det, strax innan VM kör igång så har man dessutom följt Karjala Cup, LG Hockey Games och ett otal vänskapsmatcher. Det känns om möjligt ännu mindre spännande än hur det ska gå för Saade i Melodifestivalen. Fast när det är OS kommer jag nog titta på hockeyn i alla fall.

Pergolan

I vintras rasade vår pergola med ett brak pga all snö som låg på den. Anders ville först inte bygga upp den igen, men sen kom han på andra tankar (efter viss påtryckning) och satte världens fart. Här är vi i full fart att bygga upp ramverket.

Jag beställde två hängstolar som ska hänga i pergolan. Man kan veckla ut dem och halvligga i dem om man vill, de är supersköna! Betänk att Anders är en jätte så förstår ni att de är ganska stora! Tänk Mitt Afrika typ så förstår ni vilka vibbar jag har tänkt att man ska få i trädgården. På "spaljésidan" har vi satt två klätterrosor som ska klättra upp och de ska nog kompletteras med två klematis också. Innan hade vi tak på pergolan men det har vi inte längre så man kan ligga i hängstolarna och titta på stjärnorna utan att få spindelbon i huvudet.

Pergolan på nattetid. Det sitter kulörta lampor "Bierhüttelampen" (eller något sånt stod det på paketet så det är tydligen det tyska namnet) högst upp. Sen ska det förstås hänga massa ljuslyktor överallt... och det ska vara sommarljummet.. och vi ska gunga mjukt i hängstolarna och dricka Anders favoritdrink Rainforest (Pisang Ambon och apelsinjuice)...

Superjycken

Har ni läst om superjycken som hjälpte till att hitta Bin Ladin? Den har skottsäker väst, får kommandon i en örsnäcka, tänderna är utbytta till sylvassa tänder i titan som kan bita igenom en skottsäker väst, den kan hoppa från flygplan och helikopter och är van vid fallskärm och den kan bära syrgasmask. Superjycken kan känna Bin Ladins lukt på 3,2 km. Hundens identitet är lika hemlig som människorna som deltog i operationen och människorna räknar hunden som "en i teamet" lika viktig som människokompisen.

Visst är den fascinerande med hundar? Ingen annan varelse på jorden är så socialt skicklig att de kan kommunicera med oss människor så som hundar kan. Jag tycker ibland att jag får lika mycket ut av att prata med min hund som med människor... Vilken strategi hundsläktet har och har haft i tusentals år, en strategi för att överleva med hjälp av oss. Ibland undrar man om det är hundarna som är vinnarna, de blir matade av oss och vi bär deras bajs i påsar när vi är ute på promenad. :-)

Lille Vevvis

Igår var jag på återbesök med Vevvis. Han var inte alls bra, som jag trodde. :-(

Nu ska han få remiss till Helsingborgs djursjukhus och de ska göra en titthålskirurgi på kotorna. I bästa fall så hittar de något som de kan åtgärda men i sämsta fall så väcker de inte ens honom ur narkosen. Jag blir jätteledsen när jag tänker på det. Försöker att tänka på annat eller i alla fall tänka att han kanske blir bra, att det kanske löser sig. Men jag har en klump i halsen hela tiden...