Kristin Lavransdotter

Jag älskar att läsa och har inga problem att läsa samma böcker om och om igen om jag inte har något annat. För några dagar sen började jag läsa om Kristin Lavransdotter och nu tänker jag på karaktärerna i boken hela tiden! Kristin Lavransdotter är en riktig tegelsten om 800 sidor skriven 1920 av Sigrid Undset. Hon fick senare nobelpriset för denna romantrilogi. Boken är skriven på äldre svenska så det är mycket "ehuru", "setat", "ty" och "slikt".

Jag önskar att jag inte hade läst boken förut så jag fick läsa den för första gången igen.

Är det dags att måla om?

Tänkte lite mer på det här med min måla-om-ångest. Att jämföra sig med andra, skapar det ångest eller är det en drivkraft? Min kompis Linda tror att det är det som driver mänskligheten framåt. De som bara sitter och inte gör något hade inte blivit populära i ett stenålderssamfund. "De hade suttit där i sin riskoja medan man själv hade haft en fullt inredd grotta med väggmålningar, björnskinnsfällar och oljeljus."

Nu ska jag åka och hämta Anders på den gula flygplatsen Sturup.

Vuxet

Nu har jag bestämt mig. Jag ska alltid ha färska blommor inne i huset så länge det finns i trädgården. Det kan bero på att jag har läst för många inredningsbloggar. Man vill ju inte komma efter alla andra. Förra helgen var jag hemma hos min granne Anya och tittade på hennes badrum och hennes nymålade kök och vardagsrum och direkt känner jag för att måla om hemma. Det verkar som om alla ska vara intresserade av heminredning och/eller matlagning nuförtiden. Är man bra på båda så vinner man. (Sen ska man ha fina naglar, nyslingat hår och gå på gym också)

Hur som haver så började jag lite försiktigt med en rosa pion. Jag hade ångest när jag knipsade av den. Måste skärpa mig om jag ska kunna plocka in blommor hela sommaren.

Grillfest

Anders med sin 3 liters vodka som han köpt i Bordershop. Ingenting man bär med sig i en plastpåse i nävarna direkt. Undrar om vi någonsin kommer att dricka ur den? Känns som om man i så fall måste ha en pump monterad för den kommer att vara alldeles för otymplig att hälla ur.

Anette och Paul. Det ser ut som om det var dåligt väder men det var det inte. Vi satt ute till tolv och grillade och jag fick fart på en brasa i min eldkorg till min stora glädje! Paul har bantat hur mycket som helst. Han visade en före-efter-under tiden bantningsserie bestående av tre foton som var väldigt fascinerande. Jag kommer inte ihåg att han var så stor fast att det inte var så längesen. Den finns tydligen på Facebook för er som har det. (Jag är väl den enda och nu känns det som att jag snart blir tvungen att skaffa det)

Världens finaste

Jag är så glad för Anders, han är världens finaste!

Nu har vi grejat i trädgården, satt upp solskydd, plockat ogräs och klippt gräset. Om man är riktigt ihärdig med ogräset fram till midsommar kan man sen luta sig tillbaka och... och ... göra vadå? Jag vet inte. Jag känner mig så sysslolös att jag funderar på att måla om hemma. Eller göra ett gästrum i ödehuset. Något måste jag ta mig för nu när skolan är slut och mitt jobb verkar ryka. Nu ska jag göra lasagne till Kalle och Niklas och sen ska jag förklara om bankkonton och bankkort för dem, det verkar rörigt.

Siestafestivalen

Igår åkte vi till Siestafestivalen i Hässleholm. Det var en rätt mysig festival på något sätt, jag vet inte vad det är för något på området annars men man fick lite tivolikänsla. Det fanns massa hus här och där och asfalterade snirkliga gångar blandat med gräsmattor. Sen hade de belyst alla träd i olika färger underifrån så att de ser spöklika ut och alla vet väl vid det här laget att jag gillar trädgårdsbelysning :P

De hade ett konstigt gästlistesystem som innebar att man fick gå runt hela området för att komma till en liten ängslig husvagn där det satt en trött tonåring som inte visste något. Eller hon visste att hon inte hade någon lista utan att artisterna själva fick komma ut och hämta sina gäster. Eftersom detta kan ta tid så hade de ställt en väntsoffa utanför husvagnen. Verkar enklare att trycka upp en gästlista och dela ut än att släpa dit en soffa men vad vet jag...

Ostiga planscher hade de på toaletten! Någon hade ändå bemödat sig om att måla toaletten men sen hade de krönt det hela med att sätta upp affischer med motiv typ varg som ylar mot månen. Dylika motiv är för övrigt det vanligaste t-shirtmotivet för män 40+ i Trelleborg. Jag fattar inte ens var de köper dem.

Anders, Kalle och Niklas kollade på Meshuggah men jag tittade på Håkan Hellström istället. Jag och 10 000 dansande människor i randiga tröjor och sjömansmössor. Och visst sjunger han falskt och svajigt, och visst är han bättre på hemmaplan (mocklo de som ska se honom på Slottsskogsvallen) men ändå får han fem i betyg i alla recensioner och man läser saker som att "man får gå tillbaka till Nya Testamentet för att hitta liknande mirakel". Det är liksom ingen idé att försöka förklara men nåt har han ju som gör att man kan gå från eufori till gråt och tillbaka igen på fem minuter.

Fil kand

Fil kand Jenny Hermansson kan jag titulera mig själv nu. Igår hade vi opponering på våra fältarbeten och vi fick väldigt bra kritik. Läraren sade till mig efteråt att vårt arbete var "väl strukturerat, välskrivet och mycket roligt att läsa med tydlig anknytning mellan empiri och analys". Jag är ett uppsatsproffs. När arbetet blev godkänt så fick jag 15 högskolepoäng till så nu kan jag ta ut en fil kand examen. Jag har t o m 7,5 poäng över.

Nästa vecka ska jag börja söka jobb.