Singel och grus

Idag har vi hållt på med att lasta singel i en skottkärra, köra den bakom ödehuset på tomten och tippa eländet. Sedan lägger det sig i högar och man måste kratta ut det. Riktigt gammaldags jobb och slitigt är det. Jag har ont i händerna efter skottkärrans icke-ergonomiska handtag, ryggen känns lite trött och armarna känns som om de är en halvmeter längre än vad de brukar vara. Fast att vi har kört hur många kärror som helst, särskilt Anders, så finns det massor kvar. Det ligger en stor hög på gången utanför vårt hus och det går knappt att komma förbi.
Eftersom jag känner mig så sleten som det heter på götebosska, ska jag gotta till det med ett glas rödvin, en kopp te och en sisådär åtta Digestive-kex. Samtidigt ska jag tänka på hur fint det kommer att bli när det är uppgrusat bakom huset och jag har ställt dit några krukor och trädgårdsmöbler. Alla mina vänner kommer att hålla ihop händerna och le när de ser det. Precis som Maria Montazami kommer de att se ut.