När cikliderna ska para sig så gräver hannen en grop i akvariet eller väljer ut ett annat lämpligt revir. Sen simmar han runt honan och vibrerar med stjärtfenan till hon följer med honom. Hon lägger ägg på botten som hon sen plockar upp med munnen. Han har prickar på bakre fenan som ser ut som ägg. När hon försöker plocka upp dessa äggen också så befruktar han äggen som hon har i sin mun. Helt galet.
Sen har hon äggen i sin mun i ett par veckor. Hon äter ingenting. Äggen blir larver och när hon lägger rätt dem i munnen så kallas det för att hon tuggar. När det blivit yngel så öppnar hon munnen och cirka tjugo yngel simmar ut i akvariet. De håller sig runt honan. Så fort fara hotar suger hon in dem i munnen igen.
Vi var på Akvarietjänst i Malmö och då fanns där en ciklidhona som gick och tuggade. Nu har jag henne i sovrummet i ett eget akvarium och jag tittar en gång i halvtimmen om hon släppt ut ynglen. Hon är en Aulonocara Jacobfreibergi. Här är bild på henne. Hennes kille bor i stora ciklidakvariet. Han är snyggare och har göttigare liv. Om man vore ciklid skulle man vara hanne helt enkelt.
Men hela parningsritualen, jag vet inte om det är gulligt eller äckligt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar